fan.

jag vet att det här kommer gå åt helvete, men det är det enda sättet.
det är det enda sättet att få mig att må lite bättre, för jag mår skit.
tankarna tar över, jag orkar ingenting.
asså åh, varför är livet så orättvist?
jag vill bara härifrån, börja om på nytt.
då kanske man skulle bli accepterad för en gångs skull.

det där är den enda jag vill ha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0