Jag är trasig.

Jag förstod ju egentligen från början, jag förstod vad du höll på med. Du sa ''som det var'' och jag valde att tro dig, för varför skulle du ljuga om en sån sak. Men det gjorde du, och jag har gått sönder pga det. Jag visste ju att du ljög för mig, men valde att titta bort, titta bort från verkligheten. Att det tog dig ca 6 månader att kunna vara ärlig gör ont. Vad har jag gjort för att du är rädd för att snacka med mig, va? Jag visste ju hela tiden, men när orden kom från din mun, så kände jag hur hjärtat krossades, i 1000 bitar. Att det du har printat in i huvudet på mig som inte var sant, var egentligen sant. Hur kunde jag vara så dum?
 
Jag är så jävla sårad, men ännu mer förbannad. Hur fan kan man göra såhär mot en människa? Jag trodde vi var vänner, även mer än så. Men jävlar i helvete vad fel jag hade, för dig var jag inget annat än ett tidsfördriv. Vill bara ställa mig och skrika och banka skiten ur en boxningssäck, fan vad skönt det skulle vara. Mest av allt skulle jag väl vilja banka skiten ur dig, för all smärta du har gett mig. Jag förstår inte hur du har kunnat gå med det här så länge, och upprepat lögn efter lögn, vart fan är ditt samvete? Jag skulle aldrig kunna göra något sånt här hemskt mot dig, skulle jag få chansen att göra det skulle jag inte ta den. Jag vet bättre, jag är bättre än så.
 
Jag hoppas ni är nöjda, för ni har förstört mig totalt, GRATTIS.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0