Hatar mig.

Ikväll kommer alla jobbiga tankar tillbaka, dem som får en att känna sig så jävla värdelös. 

Jag orkar inte leva med mig själv när jag är som jag är, för alla beslut jag tar blir bara fel i slutändan. Vilket inte bara sårar andra utan mig själv också. 

Vill bara för en gångs skull känna mig nöjd med mig själv, och känna att man duger, bara om det så vore för en liten stund. 

Det är kaos i mitt huvud, jag vill bara lägga mig i sängen och stanna där tills allting har klarnat upp. Men jag vill inte vara svagare än jag är, så jag står kvar på benen. Även om det är en ranglig väg på ostadiga ben att gå, så kommer jag förr eller senare ta mig fram.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0