jessicaaan

Jag är less på all skit jag låter folk kasta på mig, jag är så less på allt som har med mig att göra. Har blivit så jävla förstörd av dig, det du utsatte mig för, det har verkligen satt sina spår. Och jag hatar dig, så jävla starkt. Du har verkligen förstört mitt liv mer än du har förgyllt mina dagar. 

Jag är arg för att jag får leva med mina tankar som äter upp mig inifrån, medan ditt beteende inte har satt ett enda litet jävla spår i ditt liv. Varför ska just jag få all skit? Du förtjänar minst av alla människor att få gå omkring oberörd av detta. Fyfan vad arg jag är, förstår inte hur en annan människa kan göra mig så förbannad. Vill bara radera allt i mitt minne som har med dig och göra, trodde du var en mogen människa, men hade så fel. Så helt ärligt så är inget värt att minnas. Hade jag vetat hur mycket du skulle förstöra mig hade jag vänt vid stationen och aldrig träffat dig. 

Blir ännu mer förbannad på mig själv att jag ens tar mig tiden och skriver detta, för du är förfan inte värd att nämnas här längre. Men jag måste få ut hatet mer än jag redan gjort till dig. För mig är hata ett starkt ord, som jag nu sagt minst 10 gånger, då kan jag lova dig att jag verkligen gör det. 

Ikväll är en kväll då allt hat mot mig själv bara bubblar upp till ytan, orkar inte må såhär längre. Men det finns inget som kommer göra det lättare då man blivit ärrad för livet. Ångrar allt jag gjort sen den där dagen jag fick det där meddelandet, jag skulle ha lämnat allt och gått på en gång, tänk all smärta jag hade besparat mig då. Det är i sånna här stunder man inser hur jävla lätt det är att vara efterklok.